Hantera förändringar

4 fakta om företagssanering – processen kräver uthållighet men kan i bästa fall få företaget upp på benen igen

4 fakta om företagssanering – processen kräver uthållighet men kan i bästa fall få företaget upp på benen igen

En företagssanering innebär mycket mer än en skuldsanering. Advokat Jussi Laakkonen berättar i vilka situationer saneringen gör mest nytta.

| |

En lyckad företagssanering, eller skuldsanering, innebär att ett tillfälligt insolvent bolag kan betala av sina skulder till fordringsägarna under loppet av saneringsprogrammet.

En företagssanering förutsätter att företagets verksamhet fortsätter och att kundbasen och den övriga lönsamheten är i skick.

Företagssaneringen kan alltså få ett företag upp på benen igen, men det kräver uthållighet. Det säger Jussi Laakkonen som är vd för advokatbyrå Fenno. Ett saneringsprogram kan pågå till och med i ett årtionde.

– Först måste man förstå vad en företagssanering innebär och sedan fundera på om det verkligen är bästa lösningen för det egna företaget.

I slutet av 2010-talet minskade antalet företagssaneringar i Finland. Enligt Statistikcentralen initierades 366 företagssaneringar under 2019. I år slår coronaviruset hårt till mot många företag och antalet saneringar väntas stiga.

Laakkonen ger fyra råd som är viktiga att beakta i en företagssanering.

1. Vänta inte för länge

Efter att man har upptäckt betalningssvårigheter ska man göra upp en saneringsansökan som levereras till tingsrätten som å sin sida antingen godkänner eller avslår ansökan efter att ha hört de största fordringsägarna.

Det är ofta företaget själv som ansöker om företagssanering. Också en fordringsägare kan ansöka om sanering, men enligt Laakkonen är det ovanligt.

– Det lönar sig att överväga företagssanering genast när man upptäcker problem med betalningsförmågan. Man ska inte vänta på att någon kommer att ansöka om sanering och konkurs i stället för en själv. Alltför ofta är företag som ansöker om sanering mer eller mindre redo för konkurs, sammanfattar Laakkonen.

En konkurs innebär bestående insolvens. För de företag som antas till företagssanering uppskattas svårigheter med betalningsförmågan vara tillfälliga.

Företag i alla storleksklasser kan ansöka om företagssanering, också enskilda näringsidkare.

Förutsättningen för att bli godkänd för sanering är att företaget kan producera positivt kassaflöde eller lyckas få en så betydande finansiering att saneringsåtgärderna är möjliga att förverkliga.

Att regelbundet göra en kassaflödesuträkning är ett sätt att få ett grepp om hur pengarna rör sig, alltså var pengarna kommer ifrån och vad de används till.

Laakkonen påpekar att skillnaden mellan olika branscher är enorm.

– För ett företag som sysslar med projektaffärsverksamhet kan tillfällig insolvens bero på ett enskilt misslyckande och då kan den övriga affärsverksamheten hjälpa företaget. Å andra sidan frågar inte kunder i en klädbutik eller restaurang om företaget är i företagssanering eftersom man får produkten med sig genast. Kunderna är försiktigare när det handlar om produkter med långa leveranstider.

2. Utredaren övervakar förverkligandet

Tingsrätten fattar beslut om sanering. Om saneringen inleds förordnar tingsrätten en utredare att göra upp en plan för saneringsprogrammet.

Utredaren kan enligt företagssaneringslagen vara en oberoende person som har tillräcklig förmåga, kunskap och erfarenhet att sköta ärendet. Enligt Laakkonen är det främst advokater som fungerar som utredare i Finland. Det beror på lagens strikt föreskrivna former.

– I motsats till ett konkursförfarande tar utredaren i en företagssanering inte operativt ansvar, men hen har övervakningsskyldighet att se till att företaget inte skuldsätter sig ytterligare under saneringen, berättar Laakkonen.

I den första fasen av saneringsförfarandet gör man upp en ekonomisk utredning ungefär 2–4 månader efter förfarandets start. Efter det börjar man göra upp ett betalningsprogram som anpassas till företagets betalningsförmåga, det här sker ofta efter 4–6 månader.

Sedan hör man fordringsägarnas åsikter av programmet. När de har gett sina eventuella kommentarer slutför utredaren programmet. Efter detta levereras programmet till tingsrätten där fordringsägarna i en omröstning antingen godkänner eller förkastar programmet.

När saneringsprogrammet är befäst i tingsrätten inleds det verkliga arbetet för att få företaget på benen igen. Under den tiden måste företaget kunna följa saneringsprogrammet.

Företagets ledning fortsätter med verksamheten och har rapporteringsskyldighet till utredaren. Enligt Laakkonen kan en lyckad företagssanering ibland kräva att företagsledningen byts ut, eftersom den gamla ledningens brist på visioner eller eventuell stress kan hindra företaget att nå lönsamhet igen.

3. Förbered dig på att utveckla hela företagsverksamheten

Till vardags kallas en företagssanering ofta för skuldsanering. Laakkonen antar att det beror på att den icke invigda främst ser och hör om de ärenden som berör skulderna och hur betalningen av dem organiseras.

Företagssanering är ändå rätt term, eftersom man i processen går igenom skulderna men också utmanar verksamhetsprinciper och -modeller i sin helhet.

Enligt Laakkonen är det viktigt att förstå att vare sig det handlar om ett litet eller stort företag räcker det inte med att kapa skulderna – man måste också göra något åt verksamheten.

I praktiken kan åtgärderna innebära en nedmontering av butiks- eller kontorsnätverk, men ofta hjälper det med att effektivisera processen samt att granska prissättningen.

– Man måste gå till botten med ekonomikalkylerna och skära ned överlopps kostnader, sammanfattar Laakkonen.

4. Tål kassan tilläggskostnader?

Enligt Laakkonens erfarenhet har företag med minst en miljon euro i omsättning bättre chanser att klara sig genom en företagssanering än riktigt små företag.

– Det uppstår tilläggskostnader av själva saneringsprocessen, så det är otroligt viktigt att räkna ärligt och realistiskt om man har råd att betala dem utöver alla vanliga kostnader. Till exempel bokföringen kan bli 30–50 procent dyrare än vanligt.

Oberoende handlar det om kostnader på minst 10 000 euro enligt Laakkonen.

Utöver det måste företagaren också beakta sitt eget välmående.

– Har man tillräckligt med ork för att kämpa sig igenom saneringen som kan kräva dubbelt så mycket jobb? Ett saneringsprogram räcker ofta 5–8 år.

I bästa fall avslutas saneringen och företaget har avbetalat alla skulder i programmet, men i värsta fall drivs företaget i konkurs mitt i saneringsförfarandet.

Laakkonen betonar att man ändå inte ska tänka på företagssanering som en svordom.

– Företagssaneringen är en bra och nyttig process när den används rätt.

Fakta

Undvik vanliga fallgropar i en företagssanering

Förstå realiteterna. Det mest avgörande beslutet handlar om att bestämma sig för om man ska ansöka om sanering eller konkurs. Här lönar det sig att lita på externt perspektiv, siffror och prognoser i stället för egen magkänsla.

Ett saneringsbeslut hjälper föga. Företagare kan lätt tänka att saneringsförfarandet kommer att lösa företagets alla problem, men det är först då som arbetet inleds. Målet med en företagssanering är att få företaget att producera kassaflöde – och det kan vara en tuff och lång väg att gå.

Kom ihåg kostnaderna. Företagssaneringen är en bra process när den används på rätt sätt. En företagare måste ändå göra realistiska uträkningar: klarar man av att betala tilläggskostnaderna utöver alla andra kostnader, eller blir kostnaderna för stora?

Källa: Advokat Jussi Laakkonen

Har ditt företag anställda? Läs 5 tips för att sköta permitteringen rätt

Permitteringar är en tillfällig åtgärd som svarar på det minskade arbetsbehovet. Det viktiga är att sköta permitteringen rätt – ta vara på expertens tips.

Ett tillfälligt test blir bestående del av affärsverksamhet: Onlinekurserna ger bredare möjlighet att nå ut

Fysioterapi på distans och nya onlinekurser. Fysioterapeut Janna Rosenqvist var tvungen att ställa om sin verksamhet. Nu undrar hon varför hon inte jobbat mer online redan tidigare.

Två företagares erfarenheter från coronavåren: en stängde dörrarna under den värsta krisen, andra har haft en nästan normal vår

Hur ska man göra när vardagen gör en U-sväng? I restaurangbranschen har personalen permitterats för att dra ner på utgifter medan onlinetjänster har varit eftertraktade.

Corona ledde till att lantgården fick ny kundgrupp: unik köttprodukt köptes först av restauranger, nu av privatpersoner

När coronaviruset stängde restaurangerna tappade Hästkulla Gård majoriteten av sin försäljning. En ny kundkrets hittades via reko-ringar och försäljningen är nästan tillbaka till det normala.

130-årigt familjeföretag har överlevt krig och finanskriser – också coronapandemin ska överlevas

Nya produktsegment, hängiven personal och beredskap att reagera snabbt har hjälpt Knorring genom kriserna.

Förändringsstyrning är vardag i tillväxtbolag – ”Verksamheten måste förnyas”

Det går inte att svara på tillväxt endast genom att jobba hårdare. Det säger Jarna Heinonen, professor i företagande.

Tofuföretag långt före sin tid – en tuff start blev lönsam över 20 år senare

En för tidig ekonomisk satsning på en ny företagsverksamhet blir dyr, men lägger en grund för framtiden. Jalotofus fördel är att de startat långt före alla konkurrenter.

Liten och stor samarbetar: försöker hitta medel för framtidens bokhandel

Lokala bokhandeln Gros i Vasa inleder samarbete med Akademiska bokhandeln. Båda går in som jämbördiga parter.

Framgång är teamarbete – vd:n lever i nuet och styrelsen blickar långt framåt

I Muminvärlden i Nådendal är det nästan lika harmoniskt som i Mumindalen – styrelse och vd för en aktiv diskussion och kompromissar när det behövs.

Ladda mer