Hantera förändringar

Mjölkpriset fortsatt lågt: mjölkbonden får vänta med investeringar

Mjölkpriset fortsatt lågt: mjölkbonden får vänta med investeringar

Det är tuffa tider för mjölkproducenter, men alla bönder är inte redo att ge upp.

|

Ett allt lägre butikspris på livsmedel slår hårdast mot producenterna. Det vet mjölkbonden Kristian Westerholm från Ingå.

Trots tuffa tider för mjölkgårdar betyder arbetet så mycket för honom att det är en självklarhet att fortsätta.

– Jag är så stolt över att producera mat åt folket, säger han.

Han driver Brännbolsta gård i tredje generation och har chefat över gården sedan 2002. Under knappt 20 år har han fått vara med om både med- och motgångar. För att man ska klara sig krävs noggrann planering och kassahantering.

Ännu för tio år sedan såg läget för mjölkbönderna rätt bra ut. I början av 2010-talet var mjölkpriset på stigande, men politiska omständigheter har svängt om läget totalt.

Rysslands annektering av Krim i början av 2014 ledde till att EU ställde sanktioner mot Ryssland, vilket drabbade mjölknäringen hårt.

– Vi fick en kompensation men bara för en bråkdel för det som drabbade oss, säger Westerholm.

Ungefär samtidigt ändrade EU sin lantbrukspolitik. Tidigare fanns en kvot för hur mycket en gård maximalt fick producera och enligt Westerholm var det i praktiken olönsamt att gå över den gränsen.

– Men när det systemet slopades ökade mjölkproduktionen i Europa och mjölkpriset sjönk med 10 cent, eller över 25 procent, och har inte repat sig nästan alls sedan dess.

Antalet mjölkgårdar halverats

Det allt lägre mjölkpriset har lett till att många gårdar har slutat med verksamheten. Siffror från Naturresursinstitutet Luke visa att det år 2000 ännu fanns närmare 20 000 mjölkgårdar, 2018 endast knappt 6 300.

– På tio år har antalet mjölkgårdar halverats och den takten fortsätter, säger en oroad Westerholm.

Enligt honom har många av dem som stängt sina gårdar varit på väg i pension och inte hittat någon efterträdare, men för Westerholm är det viktigt att ha kollegor i närheten.

– Vi är alla lite beroende av varandra och det är viktigt att ha en viss volym så att infrastrukturen hålls i gång.

Allt från reparation av maskiner till logistik är smidigare när den egna mjölkgården inte är ensam i sin region.

Undviker nya skulder

Vardagen i Ingå innebär mycket arbete. I dagsläget består Brännbolsta gård av 70 mjölkkor, 120 hektar åker och 150 hektar skog.

– Största delen av omsättningen kommer via korna, säger Westerholm.

I och med att det ekonomiska läget varit stramt har få mjölkbönder haft möjligheter att investera i den egna verksamheten.

– Det är hårt slitage på både ladugård och maskiner. Helst borde man utöka produktionen för att hålla upp kassaflödet och producera mer mjölk, men framtidsutsikterna ser dåliga ut.

Brännbolsta gård gör ett resultat på cirka 40 000 euro, men från de pengarna ska Westerholms lön betalas.

Företag: Brännbolsta gård
Bransch: Livsmedelsproduktion
Grundat: på 1950-talet
Omsättning: ca 400 000 euro
Resultat: ca 40 000 euro
Antal anställda: 2

Enligt honom är det många som undviker nya skulder trots att det är svårt att investera från kassan.

– Man får spara in där man kan och jobba mer själv. Många drar sig för att anlita utomstående tjänster. Själv har jag en bra situation med en anställd som jag har råd med och min fru jobbar utanför gården, så vi har henens lön.

Tack vare den ena anställda kan Westerholm hålla ledigt då och då. Han är också nöjd över att han 2007–2008 byggde ut ladugården och nästan fördubblade antalet djur.

– Då satte vi en mjölkrobot som underlättar jobbet och det är tur att vi gjorde det då. Vi har fortfarande skulder kvar, men har i planerad takt kunnat betala av dem.

I det annars svåra ekonomiska läget har låga räntor varit en lättnad och räddning för många jordbrukare.

Klimatdebatten pekar ut bonden som bov

Trots att mjölkpriset är lågt och inte verkar stiga i första läget tycker Kristian Westerholm ändå om sitt arbete. Han är heltidsjordbrukare men har en del förtroendeuppdrag.

– Det är bra att också se annat och vara med i andra sammanhang för att få nya perspektiv.

Han anser sig ha en viktig roll för att han producerar mat för andra, men de senaste årens klimatdebatt har börjat skuldbelägga husdjursproducenter.

– Vi anklagas för att vara bovar och det känns inte bra. Jag har alltid tänkt att man är en sorts hjälte som producerar mat av gräs, men nu är det tvärtom. Personligen har jag inte blivit påhoppad, men följt med debatten.

För egen del har han inga planer på att sluta – han känner fortfarande att han som matproducent gör stor nytta. Den stora investeringen för drygt tio år sedan förbinder också så länge skulden inte är betald.

– Vi måste tro att konsumenter uppskattar närproducerad och inhemsk mat av bra kvalitet. Vi är beroende av EU:s stödsystem men vi vill ju få vår utkomst från det vi säljer, så vi får hoppas att mjölkpriset inte sjunker.

Fakta

Mjölkbondens tips för att lyckas

Stanna inte hemma på gården. Det är viktigt att ha ett nätverk av kollegor som man kan bolla idéer med.

Följ med världsläget. Följ med vad som händer, inte bara i Finland utan också i andra länder. Ett tips är att läsa utländska tidningar på nätet.

Besök kollegor i andra länder. Hur ser verksamheten ut hos en kollega i Sverige eller Tyskland? Studiebesök hos andra är ett sätt att själv utvecklas professionellt.

Var inte för beroende av gårdens inkomster. Det är bra om hela familjens utkomst inte är fast i gården. Det är också bra för familjelivet att inte gårdens alla motgångar drabbar hela familjen.

Renovering och nyöppning i stället för rivning: Legendariska rastplatsen Lahnajärvi väcktes till liv

Efter att noga ha övervägt riskerna valde företagaren Pekka Lounio att förlänga rastplatsens historia. Nyöppningen handlade ändå inte bara om att respektera traditioner.

Företagarduo öppnar nytt coworkingkontor i Vasa trots pandemi: Någon måste våga satsa

Coronapandemin tvingade företagarna bakom Hello Hub till en paus. Efter noggranna övervägningar har de två vännerna bakom företagarduon valt att öppna ett kontor till hösten.

Räcker pengarna? Kassaflödesberäkningen visar det väsentliga

En kassaflödesberäkning hjälper företagare att försäkra sig om att företaget är funktionsdugligt också under svåra tider.

Att utveckla en affärsidé från teori till praktik kräver flera års arbete: ”Vi är jättestolta om vi kan ändra kulturen till mer hållbar”

Klimatmedvetenhet är en megatrend just nu – också Spark Sustainabilitys affärsidé bygger på den trenden. Företagets vision har varit tydlig ända sedan start, men vad har utvecklingen av en vision till affärsverksamhet krävt?

Företagarna berättar: Så här påverkar coronaviruset vardagen

Företagare uppmanas att förbereda sig på ekonomiska följder av coronaviruset.

Vad innebär ett bokslut och hur tolkas det? Här får du svar

Bokslutet sammanställer räkenskapsperioden. För företagaren är bokslutet ett viktigt sätt att uppskatta företagets framtida utveckling.

Vet du hur mycket rörelsekapital ditt bolag behöver? Ta hjälp av beräkningsformel

Behovet av rörelsekapital beror på företagets verksamhet. Har du en uppfattning om hur mycket pengar du behöver för att hålla företagets verksamhet i gång året runt?

När pengar inte är det viktigaste – företagarpar vill skapa glädje

Företagarpar i Ingå erbjuder boende i vandrarhem med cirkustema och där frukosten kompletteras med serenader. För dem är det viktigt att skapa glädje, men verksamheten är ändå ingen välgörenhet.

5 saker du bör veta om konkurs – som värst en flera år lång process

Att gå i konkurs har inte längre samma stämpel som förr. En konkurs är inte ett hinder för att företagaren kan få ett jobb eller kan grunda ett nytt företag.

Ladda mer