Ekonomi

Ska du anställa? Räkna med att utgifterna blir större än du tror

Ska du anställa? Räkna med att utgifterna blir större än du tror

Det är bra att räkna med att den anställdas lön kostar minst 1,5 gånger mer. Företaget borde öka försäljningen åtminstone så mycket att den täcker kostnaderna.

| |

Att anställa någon är alltid ett stort beslut för företagaren. Det hjälper företaget att växa men är samtidigt en ekonomisk risk. Anställningen för också med sig arbetsgivarens skyldigheter och ansvar.

För många egenföretagare är den mentala tröskeln antagligen till och med högre än den ekonomiska tröskeln. Det tror Eija Männistö som är ledande expert på Talushallintoliitto. Alla vill helt enkelt inte bli arbetsgivare.

Ett alternativ är att använda sig av utomstående hjälp, alltså utnyttja inhyrd arbetskraft eller outsourca arbete till en annan företagare med enskild firma eller någon som kan fakturera via en faktureringstjänst.

För att en anställning ska vara lönsam måste företagets försäljning växa mer än utgifterna. Ett bra rättesnöre är att egenföretagarens omsättning borde åtminstone fördubblas.

Männistö varnar företagare för en vanlig fälla: räkna inte endast med kostnaderna för bruttolönen.

– För att få koll på de reella kostnaderna måste man lägga på minst 50 procent på lönen. I arbetskraftsintensiva branscher kan det lätt vara 70 procent, lyder hennes råd.

Om en arbetstagare anställs med en månadslön på till exempel 2 500 euro och det multipliceras med 1,5 stiger arbetsgivarens kostnader till minst 3 750 euro.

Räkna med olönsamma dagar

Utöver bruttolönen måste arbetsgivaren betala obligatoriska bikostnader, såsom arbetspensions-, olycksfalls- och arbetslöshetsavgifter. Enligt Männistö ökar det kostnaderna med minst 20 procent, lite beroende på bransch.

Utöver dessa måste man räkna med så kallade olönsamma dagar, såsom semester, lön för sjukdagar, familjeledigheter och utbildningsdagar. Dessa utgifter är alltid företagsspecifika.

– För en ny företagare kan det vara svårt att uppskatta kostnaderna, men det lönar sig att förbereda sig för dem ens på något plan. Människor är i medeltal sjuka fem dagar i året, påpekar Männistö.

Arbetshälsovården orsakar också kostnader. Beroende på bransch kan också arbetsverktyg, arbetskläder och arbetsresor orsaka utgifter.

– I ett jobb med mycket resor är det väsentligt att förutse kilometerersättningar och dagtraktamente.

Också andra utgifter måste täckas, såsom lokaler, maskiner, fordon och ansvarsförsäkringar. Efter dessa måste man ännu beakta täckning, vinstmål och skatter.

Vad säger kollektivavtalet?

Anställningsutgifter påverkas av bland annat bransch, aktuellt kollektivavtal och mängden sjukfrånvaro.

Största delen av branscherna i Finland har ett allmänbindande kollektivavtal. Det definierar minimikraven som arbetsgivaren måste tillämpa på alla anställda. Det handlar bland annat om minimilön, tillägg, övertidsersättning, semesterpenning och lön under sjukdom.

– Kollektivavtalet förpliktar ofta att betala lön också under frånvaro. Man kan också tjäna in mer semester än vad lagen kräver, säger Männistö som några exempel.

Om man till exempel ska betala semesterpenning är det 50 procent av semesterlönen.

Förmånerna är inte endast en utgift

Helhetsutgifterna påverkas dessutom av eventuella frivilliga personalförmåner som företaget erbjuder sina anställda. Till exempel använder digimarknadsföringsföretaget MarkkinointiAkatemia årligen hundratusentals euro på personalförmåner. Företaget erbjuder bland annat lunch- och idrottsförmåner samt sjukdomskostnadsförsäkring för fast anställda.

Enligt Mikko Pulkkila, vd på MarkkinointiAkatemia, kan personalförmånerna inte endast ses som utgifter.

– Jag tänker att vi med hjälp av dem får bättre arbetstagare som trivs bättre. Det ger mervärde till företaget, personalen och också kunderna.

För att få en uppfattning om helhetskostnaderna brukar Pulkkila multiplicera lönen med två.

Känn igen det reella behovet

Gör ett bra grundarbete. Så lyder Männistös uppmaning till alla som funderar på att anställa. Den första frågan är – hur mycket arbete finns att erbjuda? Det reella behovet påverkar om det lönar sig att anställa någon på hel- eller deltid. Företagets bokförare eller bokföringsbyrå kan hjälpa till med kostnadskalkylerna.

Den andra frågan är – ska personen anställas för en viss tid eller för en anställning som gäller tills vidare?

Männistö påpekar att också rekryteringen slukar både pengar och tid.

– Det lönar sig att göra en ordentlig rekrytering för att vara säker på att det inte sker några missbedömningar. Personen måste passa för uppgiften och i arbetsgemenskapen.

Man kan få lönesubvention om man anställer en arbetslös person. Den anställdas situation påverkar storleken och längden på lönesubventionen. Subventionen kan beviljas för tillsvidareanställningar och visstidsanställningar men också för läroavtalsutbildning. Taket för lönesubventionen är 1 400 euro i månaden under 2019.

Fakta

Anställningskostnader

Finländarnas medellön är drygt 3 400 euro i månaden. Men enligt Statistikcentralens lönestrukturstatistik är den vanligaste helhetsinkomsten 2 600 euro per månad (2017) för personer i anställning eller tjänst.

Bikostnader såsom arbetspensions-, socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter höjer utgifterna med minst 22 procent. Till exempel är arbetsgivarens andel av den anställdas arbetspensionsavgifter i medeltal 17,35 procent (2018).

Utöver bikostnader ska man räkna med semesterlön och eventuell semesterpenning, ersättningar för söckenhelger, lön under sjukdom samt utbildningar.

När man räknar med allt detta lönar det sig att multiplicera lönen med minst 1,5. Kostnaderna för en lön på 2 500 euro är alltså 3 750 euro. Om man multiplicerar med 1,7 blir kostnaderna 4 250 euro.

För arbetsgivaren borde försäljningen växa med minst de utgifter som kommer med en anställd. Utöver det måste företagets alla andra utgifter täckas och så ska man komma ihåg att räkna med vinst.

Om anställningen orsakar utgifter på 4 250 euro i månaden borde företaget öka sin försäljning med mer än 50 000 euro om året.

Kalkylerna varierar mellan branscher och företag.