Lag och avtal

Aktiebolagets startkapital slopas – hur påverkar det?
Jurist Kalle Kyläkallio från advokatbyrån Susiluoto känner bra till aktiebolagslagen. Enligt honom inverkar förnyelsen rätt så lite.

Aktiebolagets startkapital slopas – hur påverkar det?

Många har väntat och längtat efter att minimikravet på aktiekapitalet ska slopas. Läs hur en expert uppskattar vilka följder lagen har för företagare i praktiken.

|

Från och med början av juli 2019 blev det allt mer lockande att grunda ett aktiebolag i och med att kravet på aktiekapitalet på 2 500 euro slopades. Riksdagen godkände lagen i början av året.

Det har snackats mycket om förändringen redan i förväg. Det har funnits en del gissningar om att det inte längre kommer att grundas några firmor, i stället kommer Finland att se nya aktiebolag på löpande band.

Kalle Kyläkallio som är delägare och advokat på advokatbyrån Asianajotoimisto Susiluoto har under hela sin karriär jobbat med bolagsrätt och har specialiserat sig på frågor som berör aktiebolag. Enligt honom ska man inte överskatta effekten av förnyelsen. I praktiken förändras egentligen inget.

1. Startkapitalet slopas

Den viktigaste förnyelsen är slopandet av minimikapitalkravet. Numera krävs inte längre minimikapitalet på 2 500 euro för privata aktiebolag. Det här betyder att man kan grunda ett aktiebolag där aktierna kan tecknas utan någon ersättning.

Kyläkallio har ändå svårt att se en situation där någon skulle inleda en affärsverksamhet utan egen kapitalinsats. Grundandet av ett bolag innefattar en hel del kostnader, medan inkomsterna släpar efter. I praktiken skulle man behöva en betalning på förhand av en kommande uppdragsgivare för att kunna starta utan kapital.

– Kanske det i teorin kunde fungera att bolaget får en stor betalning på förhand, men är det någon som har en så bra situation? funderar Kyläkallio.

2. Grundandet förenklas

Uppgörandet av bolagets fördrag förenklas i princip om man inte längre betalar teckningspris för aktierna. Det innebär att man inte längre behöver skicka in en utredning av betalningen av aktiekapitalet, vilket underlättar grundandet av bolag till exempel via den elektroniska anmälan.

I sig är det tekniskt rätt lätt att grunda ett aktiebolag. Etableringsanmälan kan göras bland annat i Patent- och registerstyrelsens och Skatteverkets gemensamma YTJ-tjänst. Elektroniskt kostar anmälan 275 euro, på papper 380 euro.

3. Flaggningsskyldigheten kvarstår

Enligt Kyläkallio skapar förnyelsen en felaktig bild om att man kan klara sig utan eget kapital. Det är ändå omöjligt med tanke på att avgiften till handelsregistret måste betalas på förhand.

– På grund av det här skulle man ha gått miste om det egna kapitalet redan före verksamheten satt i gång, bekräftar Kyläkallio.

Flaggningsskyldigheten av det så kallade negativa kapitalet kvarstår. Bolaget måste anmäla det egna kapitalet som förlust om man inte investerar ens så mycket att det täcker etableringsavgifterna. Om man inte reagerar på kapitalförlusten på något sätt innebär det att företagets styrelse, oftast ägaren, försummar sina plikter.

4. I gamla bolag krävs samtycke av borgenärerna

Den nya lagen tillåter också i princip att äldre bolag sänker aktiekapitalet till noll. I praktiken är det ändå svårt.

Om bolagsordningen har en bestämmelse om ett minimiaktiekapital behövs en ändring i bolagsordningen för att kunna sänka eller slopa summan. Bägge åtgärder kräver också att man gör en kallelse på borgenärerna.

– Bolaget skulle vara tvunget att göra en offentlig kungörelse som borgenärerna har några månader på sig att reagera på. Om en borgenär motsätter sig sänkningen av aktiekapitalet måste skulden betalas eller så måste man ordna någon ersättande säkerhet.

5. Borgenärernas skydd kvarstår

Minimikapitalet stiftades ursprungligen för att skydda aktiebolagets borgenärer. För drygt tio år sedan sänktes startkapitalet till 2 500 euro och nu till noll. Vem garanterar borgenärernas fordringar?

– I praktiken skyddade 2 500 euro inte längre borgenärerna. Pengarna gick via kontot när bolaget grundades, men användes genast i verksamheten, konstaterar Kyläkallio.

Med tanke på borgenärsskyddet har uppdaterade bokslutsuppgifter, förutsättningar enligt aktiebolagslagen för grundad rätt till en prestation vid utbetalning av bolagets medel samt ansvar för bolagets ledning och aktieägare blivit allt viktigare de senaste åren.

6. Aktiebolagen blir vanligare

Ofta tänker man att företag börjar som firmor och utvecklas sedan till aktiebolag när verksamheten växer. Främst går man över till aktiebolag för att klara sig med mindre beskattning och inte längre ha personliga skulder.

Kyläkallio ser det som en möjlighet att allt fler företagare nu direkt grundar aktiebolag. Enligt honom är många i onödan rädda för administrationen som ett aktiebolag kräver, men naturligtvis innebär bokföringsskyldigheten och bokslutet lite mer arbete.

Å andra sidan krävs det också en del arbete om man senare ska ändra en firma till ett aktiebolag.

– Man ska ändå komma ihåg att man inte slipper eventuella skulder i firman fastän man byter bolagsform.

Det blir allt mer lockande att grunda ett aktiebolag – vad ändras?

Att grunda ett aktiebolag är ett bra alternativ för den som vill starta eget. Bolagsformen möjliggör skatteplanering och ansvaret är begränsat.

Planerar du att grunda ett aktiebolag? Här kommer 10 tips

Det ingår en del formaliteter i aktiebolag, men aktieägarnas risker är begränsade. En expert berättar vem aktiebolag passar bäst för.

7 fakta om startpeng – se upp för vanliga misstag

Startpengen fungerar som ett stöd för nya företagare men beviljas inte automatiskt.