Lag och avtal

Anmälan om förmånstagare, alltså vad? Och vad händer om man inte gör en anmälan?

Anmälan om förmånstagare, alltså vad? Och vad händer om man inte gör en anmälan?

Att låta bli att göra anmälan om förmånstagare kan leda till bland annat ett negativt lånebeslut.

|

Anmälan on förmånstagare är en skyldighet som är stiftad i penningtvättslagen och innebär att företagen är skyldiga att anmäla företagets verkliga förmånstagare. Anmälan gäller framförallt aktiebolag.

I Finland borde anmälan ha varit ifylld redan i början av juli, men enligt uppskattning saknas upp till 100 000 anmälningar.

Vesa Härmälä, sakkunnig på Patent- och registerstyrelsen, svarar på fyra frågor om anmälan om förmånstagare.

1. Vem måste göra anmälan?

I huvudsak gäller anmälan om förmånstagare aktiebolag och andelslag. Men till exempel stora börsbolag, vars verksamhet är öppen och offentlig, samt enskilda näringsidkare behöver inte göra anmälan.

– För enskilda näringsidkare är det uppenbart att personen som driver verksamheten är förmånstagare, säger Härmälä.

I öppna- och kommanditbolag bör en anmälan göras ifall den verkliga förmånstagaren är någon annan än någon av bolagsmännen.

I praktiken handlar det om att stoppa penningtvätt.

2. Var ska ansökan göras och av vem?

Anmälan om förmånstagare görs i PRS och Skatteförvaltningens gemensamma YTJ-tjänst – precis som alla andra anmälningar som berör handelsregistret.

Anmälan kan göras antingen på svenska eller finska. För den behövs företagets FO-nummer, en finländsk personbeteckning samt nätbankskoder.

– I praktiken är det en ansvarsperson från företaget som gör anmälan, men hen kan också ge fullmakt åt ett ombud för att ta hand om det, berättar Härmälä.

Till exempel end bokföringsbyrå eller en advokatbyrå kan alltså göra anmälan med fullmakt.

Om anmälan måste uppdateras, till exempel på grund av ändringar i ägarstrukturen, görs det på samma sätt som själva anmälan.

– Företagen bör sträva efter att anmäla förändringar utan oskäligt uppehåll – precis som med övriga uppgifter till handelsregistret. Ouppdaterad information i registret kan på flera sätt försvåra företagets verksamhet, påminner Härmälä.

Det kostar inget att göra eller uppdatera anmälan om förmånstagare.

3. Vem räknas som förmånstagare?

Med förmånstagare avses personer som antingen finansiellt eller på något annat sätt drar nytta av hur företaget eller en samfällighet fungerar.

I praktiken äger en förmånstagare över 25 procent av företagets aktier antingen direkt eller indirekt via ett annat företag. Förmånstagaren kan också vara en person som på andra grunder använder sig av rösträtt i företaget.

– En person med näringsförbud gömmer sig gärna bakom ett litet företag där hen kan utnyttja sin rösträtt. Med den här regleringen strävar man efter att ingripa i detta, säger Härmälä.

I sista hand är en förmånstagare alltid en fysisk person, alltså en människa, fastän ett företag skulle äga delar av ett annat företag.

Exempel: En person äger 55 procent av Företag A, som å sin sida äger 75 procent av Företag B. Då är denna person den verkliga förmånstagaren i Företag B.

Största delen av frågorna om anmälan om förmånstagare handlar just om att räkna ut ägarandelar.

– Kedjorna kan vara mycket komplicerade. Ibland måste vi räkna ut på procentnivå vem som utövar makten i ett bolag, säger Härmälä.

4. Vad händer om man inte gör anmälan?

Tills vidare leder en ogjord anmälan inte till några betydande sanktioner, men till exempel banker kontrollerar alltid att anmälan är gjord.

Enligt penningtvättslagen har bland annat banker och bokföringsbyråer en skyldighet att identifiera sina kunder – alltså till exempel kontrollera uppgifterna om förmånstagare. De kan också anmäla eventuella brister till PRS.

– Om ett företag ansöker om investeringslån tittar bankerna noga på informationen om förmånstagare. Alltså senast då berörs man av en eventuellt ogjord anmälan, säger Härmälä.

Utöver det leder en ogjord anmälan till en prick i uppgifterna i handelsregistret.

Enligt Härmälä handlar största delen av de ogjorda anmälningarna om mänskliga misstag – man har helt enkelt glömt bort saken. Flera företag kan också redan ha avslutat sin verksamhet och därför är anmälan om förmånstagare inte längre aktuell.

– Övergångsperioden var exceptionellt lång vilket kan ha lett till att många har tänkt att det inte är bråttom med ärendet. Coronaviruset har säkert också påverkat.

När tidsfristen gick ut i juli kom en drös anmälningar och i höst ska PRS mer aktivt börja samla in de anmälningar som saknas.

– PRS vet vilka företag som låtit bli att göra anmälan och vi kommer att kontakta dem så småningom, säger Härmälä.