Ledarskap

Är du chef? Fokusera inte för mycket på att det ska vara roligt
Organisationspsykolog Pekka Järvinen har märkt att det nuförtiden kan vara för roligt i arbetsgemenskaper.

Är du chef? Fokusera inte för mycket på att det ska vara roligt

Småföretagare får inte glömma arbetsrollen. Det kan leda till missämja om chefen är för mycket kompis med en anställd.

|

Efter helgen inleds morgonmötet med chefens hembakta bullar eller så finns det självplockade svampar som de anställda kan ta med sig hem.

Diskussionen är avslappnad, lite som om man skulle vara på restaurang med en bra kompis. Jobbkompisarna ordnar hela tiden träffar efter arbetsdagen. Till slut är det viktigaste att det ska vara roligt och det här betonas också i ledningens brandtal.

Det låter som en drömarbetsplats men allt oftare leder de här exemplen till ett ohälsosamt arbetsklimat.

Det här har organisationspsykolog Pekka Järvinen märkt. Han har över 30 års erfarenhet av att utbilda olika arbetsgemenskaper och organisationer. Han har också arbetat som konsult när företag stått inför förändringar och utveckling eller lidit av konflikter.

Storleken spelar roll

Under sin karriär har Järvinen sett arbetslivets brytningsskede. Arbetsbelastningen och kraven har styrt organisationerna till att betona vänskapen allt mer. Många upplever att en bra stämning balanserar upp det stressiga och påfrestande arbetet. Samtidigt tror arbetsgivarna att de håller fast i sina duktiga anställda genom att erbjuda ett lyssnande öra, roligt program och frihet.

– På många arbetsplatser har man glömt bort hur man ska bete sig professionellt. Helt på samma sätt som vi har roller som vänner och föräldrar borde arbetstagaren och chefen ha sina roller, säger Järvinen.

Problem uppstår om verksamheten inte ger utrymme för olika personligheter, vilket å sin sida kan leda till klickar och en ökad känsla av utanförskap för vissa. Alla tycker inte att samma saker är roliga.

De glömda rollerna reflekteras också i dagens ledarskap. Till exempel vd:ns roll är utmanande i vilken organisation som helst. Järvinen uppskattar att just den rollen kan vara svårast i ett litet företag. Eller åtminstone krävs en helt annan roll än i ett stort börsbolag.

Många följer med hur chefen gör och gör själv likadant. Utgångsläget i små företag är att ledaren är en förebild för all verksamhet. Om det däremot finns ett stort antal anställda påverkar cheferna bara en liten del av hela organisationen. I ett litet företag är vd:n ett ansikte för hela företaget och för hur de anställda beter sig.

– Om chefen alltid kommer sent kan hon inte kräva att de anställda ska vara punktliga. En chef måste vara konsekvent i sitt agerande och utvärdera sitt eget beteende i förhållande till andra, betonar Järvinen.

– Chefens beslut styr framförallt mindre företag medan alla anställda i ett större företag inte påverkas av en enskild chef.

Vänskap hindrar utveckling

En chef måste kunna beakta människors olikheter också när det gäller yrkeskunnighet. Om man bygger en arbetsgemenskap endast baserat på vem som är den trevligaste kompisen leder slutresultatet enligt Järvinen inte till företagets normala mål: utveckling och tillväxt. Utöver snälla och trevliga människor behöver en arbetsplats också personer som kan ifrågasätta saker och ingripa vid missförhållanden.

– Alla måste inte vara kompisar sinsemellan, men man måste komma överens med alla. För det första måste man acceptera att det föds konflikter. Sällan är det människor som bråkar på en arbetsplats – bråken handlar oftast om sakfrågor. Det verkar många ha glömt, säger Järvinen.

Den trevliga chefen som bakar bullar och har med sig svampar kan uppleva förbättringsförslag eller respons som sårande och ta det personligt. Då glömmer chefen sin yrkesroll och är mer en kompis vilket hämnar sig.

Det här leder till en ond spiral där de anställda till slut inte vågar kommentera eller ge respons.

– På alltför många arbetsplatser finns det en tanke om att någon blir sur om jag ger respons och det står i vägen för tillväxt, påpekar Järvinen.

Jämlik behandling ökar förtroendet

I ett litet företag kan det vara svårt att reparera situationen ifall vd:n inte har en chef som kunde ingripa om vd:n betett sig osakligt eller fel. Därför krävs bra känsla för situationer av vd:ar i små och medelstora företag. Man måste kunna utvärdera sitt eget arbete analytiskt påminner Järvinen.

– En person i chefsställning måste reflektera över det egna beteendet gentemot de anställda. En jämlik och likvärdig behandling minskar på missämja på arbetsplatsen och leder således till god stämning.

Också de anställda måste få föra sin talan. När de anser att deras egen potential utnyttjas känner de sig med större säkerhet nöjdare.

Enligt Järvinen är favoriserande chefer ett förlegat koncept. Favoriserandet har ändå inte helt och hållet försvunnit, men däremot ändrat form.

– Chefen kan ha olika roller för hur hon beter sig med de anställda. Om chefen låter några ha särställning kan det väcka misstro hos andra.

Fakta

4 sätt för en bättre arbetsgemenskap

Svara på förväntningarna. Reflektera över ditt eget beteende som chef. Svara till exempel på de anställdas frågor om hur du jobbar. På det sättet kan du bidra till att andra uppfyller sina roller.

Ha tydliga spelregler. När man skapar sin egen roll måste man utgå från en större helhet. Svara på frågorna: Hur jobbar vi i det här företaget? Hur jobbar de anställda när det går bra och hur jobbar de när det uppstår konflikter? Berätta tydligt vad som är rätt modell och följ reglerna också själv.

Lyssna och lär. Var inte rädd för respons utan be om det. Lyssna på vad andra har att säga och ta lärdom av det. Förstå din professionella roll och anpassa dig enligt den. En person som ger respons är inte en jobbig person. Lämna vänskapsförhållanden utanför arbetet. Lär dig att bete dig i din professionella roll.

Utnyttja ditt kunnande. Beakta olika arbetstagare och deras styrkor. Ett mångsidigt kunnande, utnyttjande av potential och rätt roller leder företaget till bättre resultat.

Riskerar du din egen ork? Så här känner du igen varningssignalerna

Utmattning kan ha skadliga följder för företagsverksamheten. Det första misstaget är att börja sova mindre.

Tillväxtföretag rasade över en natt – hur ska man komma över det?

Som företagare går det aldrig att vara helt förberedd. Det fick Micke Paqvalén lära sig när Kioskeds omsättning och hans egen hälsa störtdök.

Hur känner man igen en bra företagare? Affärsängeln ser på tre H:n

En idealföretagare är ödmjuk, hungrig och inspirerande. Det säger Reidar Wasenius som leder affärsänglarnas organisation Fiban.

Hjälte eller självisk pamp – hur uppfattas företagare?

Enligt en forskare framställs företagare ofta som hjältar i media. Den stereotypa bilden håller ändå på att förändras.

Ladda mer