Hur kan man stärka sammanhållningen? 4 tips för en bättre arbetsgemenskap

Coronaviruset vände upp och ned på företagens vardag genom att förnya arbetssätten. Många har en lång vår med distansjobb bakom sig. För en del företag har undantagstillståndet också inneburit uppsägningar och permitteringar.

Så småningom förflyttas distanskaffepauserna tillbaka till arbetsplatserna, men distansarbetet kommer att fortsätta för många. Den exceptionella våren har tvingat företagen att tänka på arbetsgemenskapen och hur den kan stärkas.

Betydelsen av en stark vi-anda ökar ytterligare när man inte träffar sina kollegor dagligen.

– Coronavåren har krävt helt nya arbetssätt. Också personalledningen har varit annorlunda, säger Laura Suni som är chef på Accountor HR4.

Våren har alltså varit exceptionell på flera sätt.

– Verksamhetsplanerna har mist sin betydelse för en stor del företag, men å andra sidan har det uppstått flera innovationer när man har varit tvungen att komma på nya lösningar, säger Suni.

Bland annat har man ställt in fysiska tillställningar för den egna personalen och hittat på smidiga lösningar att bygga gemenskap på andra sätt.

Enligt Suni kommer säkert en del av de nya vanorna och arbetssätten att kvarstå.

– Åtminstone distansjobbet ökar säkert märkbart. Men det är klart att fysisk samvaro fortfarande är viktig. Det för också med sig fördelar till företaget, påpekar Suni.

Här nedan kan du läsa Laura Sunis tips för att skapa bättre gemenskap på arbetsplatsen.

1. Beakta de anställdas grundbehov

Suni börjar med att påpeka att de inte finns några magiska trick för att bygga gemenskap och vi-anda. Ingen enskild åtgärd leder till betydande eller snabba förändringar.

– Allt börjar från människans grundbehov: grundtryggheten måste uppfyllas.

Varje arbetstagare måste bli hörd och accepterad. Alla måste veta att de inte lämnas ensamma, och de måste också ha nödvändiga verktyg och redskap för att sköta arbetet. Alla behandlas också jämlikt.

Människan är inte en robot som jobbar på, utan känslorna finns också med på arbetsplatsen, påminner Suni.

– När grundbehoven uppfylls ger människan mer av sig själv, förbinder sig och gör ett bättre jobb.

2. Kommunikation och växelverkan i nyckelroll

För att grundbehoven ska uppfyllas krävs öppen kommunikation samt växelverkan mellan anställda och chefer. Enligt Suni måste kommunikationen vara öppen och växelverkan ske tillräckligt aktivt.

– Det är bra att låta personalen ta del av diskussioner om det är möjligt. Ledarskapet måste också vara tillräckligt förutsägbart. Fastän förändringen är bestående kan ledningen inte fatta helt överraskande beslut.

Också mitt i en förändring måste alla veta vilken den gemensamma riktningen är. De nya modellerna för distansarbete söker ännu sin form.

– Under till exempel videomöten kan man ha en regel om att alla deltar med video. Sådana konkreta små åtgärder förbättrar och ökar känslan av växelverkan, säger Suni.

Bra chefer är också en av grundpelarna på arbetsplatsen.

– Chefen har en central och viktig roll. Allt börjar från att rätt människor är chefer och att de både vill jobba som chefer och har kunskap om det. Men där kan man också utvecklas, påpekar Suni.

3. Ordna gemensamt program

Arbetsgemenskapens goda anda är ofta ett resultat av långsiktigt arbete och utveckling. Genom att satsa på grundgrejer kan man öka känslan av gemenskap.

Det är viktigt att alla känner sina kollegor, litar på dem och vågar be om hjälp.

– Man borde erbjuda möjligheter att lära känna kollegorna också på andra sätt än via jobbet.

Efter en lång vår av distansarbete blir gemensamma rekreationsdagar allt viktigare. Enligt Suni är det bra att komma bort från arbetsplatsen och lära känna varandra i en avslappnad miljö.

– Det är bra att försöka ordna samvaro där man kan träffa kollegorna. Det skapar en känsla av trygghet när arbetsgemenskapen svetsas ihop till ett team – då vet alla att de kan få hjälp.

4. Diskutera vårens upplevelser

När hösten kommer skulle det vara bra att diskutera hur var och en har upplevt undantagstiden. Hur har coronavåren känts? Vad har varit bra? Vilka avigsidor har den fört med sig? Vad kan vi lära oss av allt detta?

– Det lönar sig att tillsammans fundera på vad som är bra och fungerande sätt också i fortsättningen. På det sättet kan man utnyttja undantagstidens goda sidor, säger Suni.

På många arbetsplatser har man varit tvungen att säga upp och permittera personal. Också detta är bra att diskutera öppet. Hurdana känslor har personalåtgärderna väckt?

– Om man har genomfört uppsägningar är det viktigt att man diskuterar med dem som är kvar för att försäkra sig om en gemensam riktning samt planera hur arbetet ska skötas med den nya sammansättningen av människor.

Ökat distansarbete för med sig utmaningar och kräver nya rutiner i vardagen. Det lönar sig framförallt att se över arbetsledningen. Fortsätter man till exempel med gemensamma morgonmöten och kaffepauser och i hurdan form?

– Det är bra att tillsammans tänka över dessa saker och hitta fungerande rutiner, uppmuntrar Suni.