Orka i arbetet

Krisen svänger livet upp och ner: Hur ska man klara sig?

Krisen svänger livet upp och ner: Hur ska man klara sig?

Under en kris rubbas grundtryggheten. Det är alltid individuellt hur man klarar sig genom en kris. Ett proffs delar med sig av olika metoder för att bearbeta en kris.

| |

När krisen slår till svänger den upp och ner på allt och tryggheten försvinner.

En kris handlar egentligen om förändring eller att livet tar en ny riktning – det som gällde tidigare gäller inte längre.

Paula Noresvuo, planerare vid Mieli rf, berättar att ordet kris betyder olika saker för olika människor och är en väldigt individuell upplevelse.

Kriserna är en del av livet. Noresvuo berättar att livet innehåller flera naturliga förändringsfaser, då talar man om utvecklingskriser. Det finns trots- och tonår, olika ålderskriser eller det kan uppstå en kris när man till exempel pensionerar sig. För det mesta sker övergången från en fas till annan ändå bra.

Också positiva saker, såsom att man får barn, kan orsaka en kris.

Det finns också livskriser, alltså förändringar, som kan ha att göra med till exempel relationer, arbete eller var man bor. Oftast kan man förutspå sådana kriser, men de kan också innebära svåra beslut. Till exempel en skilsmässa eller arbetslöshet kan vara sådana situationer.

Utöver dessa finns det också kriser som uppstår efter någon plötslig händelse – krisen kommer alltså som en fullständig överraskning som man inte hunnit förbereda sig på.

– Krisen är ofta en vattendelare: det finns ett liv före krisen och ett liv efter krisen, säger Noresvuo.

Coronakrisen är ett bra exempel på en plötslig situation som har lett till personlig kris för många.

Både företagare och vanlig människa

Noresvuo jobbar som planerare för företagsgillet som verkar under Mieli rf och som främjar företagares psykiska välmående och ork.

Hon berättar att det vanligaste orosmomentet för företagare är den egna utkomsten samt företagsverksamhetens framtid. Det råder osäkerhet kring hur man ska klara av situationen.

Det finns inga färdiga lösningar för hur man ska agera.

– Ingen vet heller vart vi är på väg. Ingen har en sådan kristallkula.

Företag hotas av många kriser som kopplas till verksamheten. Finansierings-, ekonomi-, marknads- och konkurrensläget samt personalresurser, tillgång till arbetskraft och verksamhetsmiljö kan ändras plötsligt.

Företagare kan också råka ut för mer än att hen eller hens närstående drabbas, det kan hända att det egna välmåendet och den egna orken tryter. Man kan råka ut för relationsproblem, skuldsättning, ensamhet eller en närståendes död.

– En företagare lever en företagares liv men också en vanlig människas liv. Det finns många risker.

Krisens faser

Enligt Noresvuo kan kriser beskrivas väldigt schematiskt: först kommer chocken, sedan reaktionsfasen. Efter det behandlar man känslor och händelser och till slut hittar man en ny riktning.

Det varierar ändå när de olika faserna dyker upp, i vilken ordning och hur länge de varar. En kris utvecklas inte alltid rätlinjigt.

Under chocken skyddar kroppen oss från det som har hänt och huvudet förstår nödvändigtvis inte vad som händer, berättar Noresvuo.

Man kan agera väldigt automatisk: någon kan frysa totalt, medan en annan kan agera smart men kommer kanske inte efteråt ihåg vad som hände eller vad hen gjorde.

Skillnader i funktions- och överlevnadsförmåga under en kris beror enligt Noresvuo på flera olika orsaker, bland annat i vilket livsskede som krisen slår till i. Finns det redan tidigare händelser som man har sopat under mattan? Och hurdan är den allmänna inställningen till livet: ser man hot eller möjligheter?

Också resiliensen, alltså hur bra man är på att klara sig ur olika situationer, påverkar. Enligt Noresvuo är det en egenskap som vi alla besitter: det handlar om ihärdighet och flexibilitet, stresstålighet samt att kunna använda sina överlevnadskunskaper. En människa med mycket resiliens tror på de egna möjligheterna och att hen klarar sig.

Man kan också träna upp resiliens och den utvecklas när man får mer livserfarenhet. Det handlar också om att känna till sina egna gränser och veta när det lönar sig att be om hjälp.

– Man ska söka hjälp när man blir orolig för sin egen ork och inte tror att man ska klara sig, sammanfattar Noresvuo.

Man känner av krisen på många sätt

Under en kris kan känslorna vara väldigt motstridiga och starka.

– Grundtryggheten rubbas. Det kan vara svårt att kontrollera känslorna – och man kan till och med känna av fysiska symptom. Det kan kännas som att man får en hjärtattack eller håller på att bli galen. Fastän reaktionerna kan skrämma en själv är de fullständigt normala. Det är situationen som är onormal.

Under en kris kan man känna hjälplöshet, ångest, rädsla och ilska. Att till exempel leta efter en skyldig är enligt Noresvuo en sorts försvarsmekanism – man vill skydda sin egen hjälplöshet eller sårbarhet.

– Man gör sig själv till en aktör när man riktar känslorna mot någon annan.

Så småningom inser man att livet förändras. En dag ser man ljuset i tunneln igen och kan ta sig vidare. Enligt Noresvuo är det trösterikt att krisprocessen är inbyggd i människan och att dess syfte är att hjälpa oss att klara av förändringen.

– Vi är gjorda för att överleva sådana här svåra situationer. Det är en automatisk process som går igång. Utgångsläget är att vi klarar oss.

Fakta

Hur ska man klara sig genom en kris?

Paula Noresvuo, planerare vid Mieli rf, tror att man överlever kriser med hjälp av stöd från närstående. Man ska också ge sig själv tillräckligt mycket tid för återhämtning.

Återhämtningen tar sin tid och man kan inte ge ett exakt datum för när krisen ska vara över.

Det viktiga är att hålla fast vid rutiner så gott det går och att hitta rätt metoder för en själv. Under en kris betonas människans självkännedom, eftersom metoderna för hur man ska klara sig är individuella.

Noresvuo delar med sig av några verktyg för att komma över en kris:

  • Var inte ensam. Prata om dina upplevelser och sätt ord på det som har hänt och dina känslor.
  • Det är viktigt med stöd från andra företagare. ”Det är en ovärderlig hjälp om man kan prata med en människa som vet vad man går igenom.”
  • Håll fast vid vardagsrutiner och bekanta saker. Kompromissa inte heller med dina grundbehov: sov, ät och rör på dig. Laga mat och ät som vanligt. Lägg dig samma tid som normalt.
  • Ge dig själv tid, var nådig och medkännande.
  • Informationsflödet under corona är enormt. Begränsa ditt nyhetsflöde så att du inte blir överkörd av all information. Läs eller följ med nyheter en eller två gånger om dagen.
  • Minska tiden som du hänger på sociala medier.
  • Sök hjälp från arbetshälsovården eller hos hälsocentralen om vardagen inte börjar rulla på eller om du lider av sömnlöshet.

Det lönar sig att be om och ta emot hjälp. Bland annat följande instanser erbjuder hjälp (de flesta på finska):

  • Miely rf:s kristelefon betjänar anonymt på finska (09 2525 0111) dygnet runt. Kristelefonen hjälper också på svenska (09 2525 0112), engelska och arabiska. Krismottagningar sker på distans under corona.
  • Tukinet & Solmussa-chatten hjälper vuxna anonymt och gratis.
  • SekasinChat hjälper under 29-åringar.
  • Suomen vertaisyrittäjät hjälper dem som upplevt en konkurs. De hjälper en också vidare om man står inför ett konkurshot.
  • FöretagsFinlands rådgivningstjänst Ekonomihjälpen hjälper personer med ekonomi- eller betalningssvårigheter. Också på svenska.
  • I Helsingfors och Kuopio finns center för att förebygga självmord. De erbjuder hjälp till personer som försökt begå självmord eller anhöriga till människor som tagit livet av sig.

Hur kan jag hjälpa?

Att lyssna och vara närvarande är viktiga sätt att hjälpa. Låt den andra prata i lugn och ro, varken förminska eller jämför det hen säger. Att uträtta praktiska ärenden, såsom att handla eller laga mat, kan vara till stor hjälp.

Om man har ens en liten misstanke om att den andra har självdestruktiva tankar eller planer ska man ta upp saken och fråga om det. På det här sättet ger man den andra en möjlighet att prata om det.

Fråga rakt ut: har du självdestruktiva tankar? Har du redan funderat på vad du skulle göra? Hur du skulle göra det? Har du försökt begå självmord tidigare? Om man får ens ett jakande svar ska man inte lämna personen ensam. Man ska också ringa 112.

Det här kan hindra ett självmord och rädda ett liv.

Källa: Paula Noresvuo